Bakgrund - ändamål:

Hundar av bullmastifftyp har under lång tid funnits i England och huvudsakligen använts av skogvaktare till skydd och hjälp i arbetet med att hålla efter tjuvskyttar.

Först i slutet av 1800-talet började typen stabiliseras utseendemässigt bl. a. genom korsningar med mastiff och bulldogg och rasen godkändes av Engelska kennelklubben så sent som 1924.

Tack vare denna bakgrund är bullmastiffen än idag en robust och tålig hund, som tycker om och klarar de flesta typer av väderlek, möjligen med undantag av extrem värme.

Den är föga intresserad av vilt och trots sin storlek förvånansvärt rörlig och smidig.

De vaktegenskaper, som en gång krävdes av den, har genom målmedveten avel dämpats ned betydligt och dagens bullmastiff är en positiv och vänlig hund med påtaglig utstrålning och charm. Rörlig och alert, men utan utpräglad arbetsvilja och jaktintresse, är bullmastiffen en närmast idealisk sällskaps- och familjehund.

Helhetsintryck:

Bullmastiff skall vara en kraftfullt byggd, proportionerlig hund, som ger intryck av utomordentlig styrka sundhet och aktivitet utan att vara klumpig. Den skall vara kraftfull, tålig, aktiv och pålitlig. Till temperamentet är den gladlynt, alert och trogen.

Huvud:

Skalle: Skallen skall vara stor och sedd från alla håll kvadratisk med måttliga rynkor, då hunden lystrar, men inte då den är i vila. Måtten på skallens omfång bör vara ungefär lika med måttet på hundens mankhöjd. Skallen skall vara bred och djup.

Stop: Stopet skall vara markerat.

Kinder: Kinderna skall vara välutvecklade.

Nosparti: Nospartiet skall vara kort. Längden från nosspetsen till stopet skall vara ungefär 1/3 av längden från nosspetsen till nackknölen. Nospartiet skall vidare vara brett under ögonen och ha nästan samma bredd ända till nosspetsen. Nospartiet skall vara trubbigt och tvärskuret, så att det bildar en rät vinkel mot ansiktets övre

kontur på samma gång som det skall vara proportionerligt med skallen. Underkäken skall vara bred ända fram.

Nosspegel: Framifrån sett skall nosspegeln vara bred med mycket öppna näsborrar. Från sidan sett skall den vara platt och inte spetsig eller uppåtböjd.

Läppar: Läpparna får inte hänga fritt och får inte heller nå nedanför underkäken.

Bett: Tångbett är önskvärt men ett lätt underbett är tillåtet. Hörntänderna skall vara stora och sitta långt ifrån varandra. Övriga tänder skall vara starka och jämna.

Ögon: Ögonen skall vara mörka eller nötbruna, medelstora och placerade längre från varandra än bredden på nospartiet med en fåra mellan dem.

Öron: Öronen skall vara V-formade eller bakåtvikta, ansatta långt från varandra och i jämnhöjd med nackknölen, så att skallen får ett kvadratiskt utseende, vilket är synnerligen viktigt. öronen skall vidare vara små och ha mörkare färg än kroppen och öronspetsen skall ligga i jämnhöjd med ögat, när hunden lystrar. Rosenöron är definitivt ett fel.

Hals:

Längd: Halsen skall vara medellång.

Form: Halsen skall vara väl välvd, mycket muskulös och av nästan samma omfång som skallen.

Kropp:

Rygg: Ryggen skall vara kort och plan, så att kroppen verkar kompakt, men inte så kort att detta inverkar menligt på rörelserna. Ländpartiet skall vara brett och muskulöst med markerat djup i flankerna.

Bröst: Bröstkorgen skall vara bred och djup, väl nedsänkt mellan frambenen med djup bringa.

Svans: Svansen skall vara högt ansatt, kraftig vid roten och avsmalnande samt bör nå till hasen. Den skall bäras rak eller böjd, dock icke på houndmanér.

Extremiteter:

Framben: Helhet: Frambenen skall vara kraftiga och raka med god benstomme och placerade långt ifrån varandra, bildande en rak front.

Skuldror: Skuldrorna skall vara muskulösa, snedställda och kraftiga, dock inte överdrivet muskulösa.

Mellanhand: Mellanhanden skall vara rak och stark.

Framtassar: Framtassarna skall vara runda med väl välvda tår (s k kattfot) med fasta trampdynor. Mörka klor är önskvärda.

Bakben: Helhet: Bakbenen skall vara kraftiga och muskulösa och vittna om kraft och rörlighet utan klumpighet.

Underben: Underbenen skall vara väl utvecklade.

Baktassar: Baktassar som framtassar.

Has: Hasen skall vara måttligt vinklad.

Rörelser: Rörelserna skall uttrycka kraft och vara ändamålsenliga. Vid rörelse rakt fram får varken fram- eller bakben korsas eller korsas i sidled. Höger fram- och vänster bakben skall lyftas och sättas ner samtidigt. I rörelse skall rygglinjen vara oförändrat stram och fast trots bakbenens effektiva påskjut. Hundens rörelser skall uppvisa balans och harmoni.

Päls: Pälsen skall vara kort och hård, tätt liggande mot kroppen för att ge gott skydd i dåligt väder.

Färg: Alla nyanser av tigrerat (brindle), gulbrunt (fawn) eller rött är tillåtna. Färgen skall vara ren och klar. Ett litet vitt tecken på bröstet är tillåtet. Mörkt nosparti är väsentligt, avtonande mot ögonen med mörk teckning kring ögonen för att förhöja uttrycket.

Storlek/vikt: Mankhöjd: Mankhöjd för hanhund 64 - 69 cm. Mankhöjd för tik 61 - 66 cm.

Vikt: Vikt för hanhund 50 - 60 kg. Vikt för tik 40 - 50 kg.

Fel: Varje avvikelse från standarden är fel och skall bedömas i förhållande till graden av avvikelse.

Testiklar: Hos hanhundar måste båda testiklarna vara fullt utvecklade och normalt belägna i pungen.